Carrie Bradshaw
Näjje, jag sover inte än... Glor på sex and the city fortfarande, och jiiiiiiisses va
det kan sätta igång tankar och funderingar hos en.
Speciellt om förhållanden.
Det är så himla viktigt att kunna prata med varandra. Om allt. Hur man mår,
att ha roligt tillsammans och kunna leva med varandras brister.
Ingen är ju perfekt, även om en annan är pretty damn close..............
Hehe, fast nä.
Man växer tillsammans av att ha diskussioner och att ta itu med saker på
en gång istället för att låta det gro och växa till sig till något större och
mycket onödigare som sen kommer explodera.
Många, tror jag, är rädda för att prata eftersom dom tror att det ska bli
storbråk och att det ska ta slut på grund av det.
Har man ett stort problem att ta upp så är det ju viktigt och nästintill ett måste,
men är det något vardagligt tycker jag att det bör tas upp på en gång.
Självklart kan det vara väldigt obekvämt, men det har man igen i längden.
Och är det risk för ett tredje världskrig så må så vara.
Prata om det, diskutera, eventuellt bråka.
Och skulle man bråka så är det så. Då har man åtminstona rensat luften,
och bara en sån sak kan ofta kännas bättre.
Ibland kanske man inte riktigt förstår varandra, men då kan man iallafall
lyssna.
Iiiiiiiiiiiiiiiihhh, det är så mycket mer jag vill få ner i skrift, men jag hoppas dom
som orkar traggla sig igenom den här texten förstår någorlunda ändå.
Att kunna prata med varandra om obekväma saker är nyckeln i ett förhållande.
Och tillit.
Nu ska jag sluta plåga min blogg med sånahär tankar och funderingar och
fortsätta titta på sex and the city.
Kan hända att det ploppar upp ett och annat funderingsinlägg senare.
:))))))

En kväll hos Kim när Fredde brottade ner mig och hade himla kul åt det..........
Lägg märke till att jag tappat en strumpa.
Så kan det gå när man blir jagad igenom en hel lägenhet!
det kan sätta igång tankar och funderingar hos en.
Speciellt om förhållanden.
Det är så himla viktigt att kunna prata med varandra. Om allt. Hur man mår,
att ha roligt tillsammans och kunna leva med varandras brister.
Ingen är ju perfekt, även om en annan är pretty damn close..............
Hehe, fast nä.
Man växer tillsammans av att ha diskussioner och att ta itu med saker på
en gång istället för att låta det gro och växa till sig till något större och
mycket onödigare som sen kommer explodera.
Många, tror jag, är rädda för att prata eftersom dom tror att det ska bli
storbråk och att det ska ta slut på grund av det.
Har man ett stort problem att ta upp så är det ju viktigt och nästintill ett måste,
men är det något vardagligt tycker jag att det bör tas upp på en gång.
Självklart kan det vara väldigt obekvämt, men det har man igen i längden.
Och är det risk för ett tredje världskrig så må så vara.
Prata om det, diskutera, eventuellt bråka.
Och skulle man bråka så är det så. Då har man åtminstona rensat luften,
och bara en sån sak kan ofta kännas bättre.
Ibland kanske man inte riktigt förstår varandra, men då kan man iallafall
lyssna.
Iiiiiiiiiiiiiiiihhh, det är så mycket mer jag vill få ner i skrift, men jag hoppas dom
som orkar traggla sig igenom den här texten förstår någorlunda ändå.
Att kunna prata med varandra om obekväma saker är nyckeln i ett förhållande.
Och tillit.
Nu ska jag sluta plåga min blogg med sånahär tankar och funderingar och
fortsätta titta på sex and the city.
Kan hända att det ploppar upp ett och annat funderingsinlägg senare.
:))))))

En kväll hos Kim när Fredde brottade ner mig och hade himla kul åt det..........
Lägg märke till att jag tappat en strumpa.
Så kan det gå när man blir jagad igenom en hel lägenhet!
Kommentarer
Trackback